Hur tankarna (kognitionerna) inverkar på stress?

Stress är en del av vårt liv och förekommer i varierande grad på alla arbetsplatser. Brister i ledningen och dåliga relationer på arbetsplatsen ger ökad stress och därmed minskad kreativitet och motivation. Tidspress är den vanligaste källan till stress för både kvinnliga och manliga tjänstemän. Mänskliga möten har därför allt mer tenderat att bli en bristvara. 

För att uppnå en balans i våra liv måste vi ta kontroll över vår egen tid. Att t ex boka upp ”egen tid” i almanackan. Men hur viktiga är vi för oss själva? I vilken utsträckning prioriterar vi oss själva i jämförelse med alla andra ”måsten”? Hur kan det komma sig?  Det är viktigt att fundera över vad som är väsentligt i livet. Vill vi ha det så här? Om inte, vad gör vi själva för att förhindra situationen? 

Personer som har lätt för att oroa sig i onödan/i förväg är mer mottagliga för stress. Hjärnan gör ju inte skillnad mellan tankar som bygger på fantasi eller verklighet. Av den anledningen

kan vi framkalla stress med hjälp av tankarna. Intalar vi oss däremot att en uppgift är svår/farofylld ökar beredskapen för detta.  

Tankarna (kognitionerna) är viktigare för oss än vi kanske tror. Att tänka att man kanske ”tror” att man kan/vill förhöjer förmågan, liksom att man inte klarar en sak förminskar en som människa. Hur jag uppfattar det jag tänker om mig själv som människa är den bild jag också visar omgivningen. En fokusering mot negativa destruktiva tankemönster leder inte till någon dynamisk utveckling, utan kan istället utvecklas och förstärka problemen. 

Hélène Stolt psykoterapeut och socionom använder sig av ett kognitivt förhållningssätt för att upptäcka vilka ”tankefällor” man fastnat i, tydliggöra dem så att man ser vilka livsregler som driver personen till destruktivitet. Hur man uppfattar tillvaron, inte tillvaron i sig. Därefter i samråd med den hjälpsökande försöka neutralisera problematiken, för att så finna lämpliga alternativa strategier att kunna lösa problemen på. Ofta är man fångad i uppfattningar om sig själv och andra som inte hjälper en framåt i livet och kan härledas till tidigare livserfarenheter. Det är vanligtvis inte ”tingen i sig” som människan lider av, utan hur vi uppfattar dem. (Detta till skillnad från kognitiv beteendeterapi, KBT som fokuserar mer mot beteendet). 

Människor har behov av att bli sedda och bekräftade. Det blir de om presterar bra. Det krävs dock en självmedvetenhet för att kunna se detta och förmågan att kunna ”avsluta” och ”gå hem för dagen”. De egna föreställningarna är dock avgörande för hur vi tacklar arbetskraven. En ökad självkänsla, ett ökat självförtroende och en tro på den egna förmågan att förändra möjliggör en ökad självtillit. Det kan också innebära att man vågar försöka utan att misslyckas

Att man kan acceptera sig själv och andra. 

Kognitiv terapi ger verktyg för att kunna ändra ogynnsamma mönster. Hur vi ska försöka ta kontroll över våra tankar så att de inte sätter känslorna i alarmberedskap. Detta påverkar på sikt också kroppen. Exempelvis katastroftänkande kring vardagliga händelser, prestations-ångest, värdelöshetskänslor som förminskar den egna personligheten.

Genom att lära sig hantera och därmed undvika destruktiva tankemönster kan vi styra våra liv och samtidigt förhindra att utveckla psykosomatiska symtom. Det är med andra ord viktigt att lyssna till sin kropp och själ. ”det kognitiva arbetssättet frilägger omedelbara ocensurerade tankar/mentala bilder som väcker rädsla och uppstår när vi möter hot mot fysiska/psykiska hälsa och vårt välbefinnande, (läkartidningen, 2000)”.                                                                                                          

Artikel skriven av Hélène Stolt som driver Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB